Utvecklingen har svikit byggbranschen
Eiffeltornet byggdes på drygt två år 1889. När det blev färdigt var det världens högsta byggnad. Kostnaden uppgick i 450 miljoner kronor räknat i dagens värde (källa).
Byggbranschen i Sverige har knappt blivit mer produktiv sedan 1980 (källa). Det betyder att man inte får mer per arbetstimme idag än man fick för 50 år sedan. Internationellt finns många liknande uppskattningar, som att sektorns produktivitet i USA är lägre idag än under 1950-talet (källa).
- Blå tunnelbanelinjen i Stockholm började byggas 1966 och invigdes med tio färdiga stationer år 1975, nio år senare. Totalkostnad ca 9 miljarder kronor i dagens penningvärde (källa).
- När blå linjen nu byggs ut till Nacka med tre nya stationer är den planerade byggtiden tio år, om projektet inte försenas (källa). Utbyggnaden förväntas kosta 32 miljarder kronor.
- På 90-talet byggde Madrid 37 nya tunnelbanestationer på fyra år (källa)
- 1973 byggdes Husby-Akalla, totalt 6000 lägenheter. Fyra år senare stod bostäderna klara (källa).
- I Norra Djurgårdsstaden kommer det totalt ta 19 år att bygga 6000 bostäder (källa).
Var i ligger sveket?
Visst, man kan peka på digitaliseringen och konstatera att vi bygger med högre spårbarhet, säkerhet och samordning. Däremot inte fortare. Som tillväxtmotor har den visat sig besitta få hästkrafter, även om ökad komplexitet i regelverk och byråkrati har hjälpt motvinden. På det här området har det revolutionerande likväl uteblivit ur den tekniska revolutionen. Kanske är det däremot orättvist att rikta blickarna mot det digitala, det enda området där det skett signifikant teknisk utveckling. Kanske ligger problemet i bristen på densamma på nästan alla andra områden. Kanske är det för tidigt att utvärdera mjukvarans roll på bygget.